Min fina.

Apropå tävlingar, jag eller framförallt min lilla tjej är med i en liten tävling om att bli barnmodell åt Byengberg. Hon är så söt så jag kunde inte låta bli att skicka in henne. Fast det är givetvis hård konkurrens, och självklart tycker alla mammor (och kanske pappor?) att deras lilla är sötast i världen.
Isabellas bild är med på byengbergs facebooksida tillsammans med de övriga sötungarna.
Ang. det här med att man tycker sitt barn är sötast. Innan Isabella kom tänkte jag mycket på hur hon skulle se ut och när jag väl fick se henne så var det inget som jag nånsin kunde föreställa mig. Hon var det absolut finaste jag sett men också det absolut konstigaste jag sett.
Hon var så liten, ena örat stod ut andra var ihoptryckt, benen stod åt alla håll, ena kinden var insjunken och det konstigaste av allt huvudet var helt platt. P (som gick iväg med henne direkt) vågade inte visa det för mig innan han hade frågat sköterskorna som sa att det skulle försvinna inom några dagar. Han berättade efteråt att han blivit rädd att jag skulle undra om det var något fel och om hon verkligen skulle se ut sådär. Men allt rättade till sig och hon blir bara finare och finare för varje dag.

Kommentera inlägget här :