Möten med okända människor.

På förmiddagspromenaden nyss träffade jag en gammal tant som stannade och pratade med mig, hon verkade lite virrig alternativt lite packad. Hon frågade om jag hade en son eller dotter i vagnen samt om jag tyckte det var trevligt med barn. Sen väljer hon att berätta att hon har en dotter, -jag har en dotter och jag hoppas att hon vill höra av sig någon gång, sa hon. Sen gick hon vidare, till kyrkan berättade hon.
Sorgligt på något sätt men säkert finns det goda skäl till att dottern inte hör av sig. Kan ändå inte låta bli att hoppas att hon hör av sig innan det är försent.

Kommentera inlägget här :