Vi skulle sova/natta runt 21.30, en jobbig kväll brukar ta en timme cirka men det är jag van vid och tycker inte att det är någon fara. Vid 00.30 började JAG gråta och väckte P då hade hon fortfarande inte somnat. Jag va så in i helvete irriterad och gjorde allt för att inte visa det för Isabella men efter tre timmar så var jag knäckt och frågade henne vad fasiken problemet var?! Fick inget bra svar och det var då P tog över. Jag lugnade mig och tog tillbaka henne efter ca 20 min då jag gråtit av mig, tagit en treo och sagt extremt fula ord i min ensamhet. När vi då la oss i soffan, runt 1-tiden somnade vi båda på typ 1 sekund och sov där tillsammans till kl 4, bytte sovplats till hennes och min säng och sedan sov hon till 9.30 i morse. Det sjukaste av allt är att hon nu är världens sötaste. Hon är verkligen the devil in disguise.
Min pappa kom hit vid 9 och väckte mig men det gör inget för nu är jag glad igen och Bella fick förmiddagsmys med sin morfar.
