minibell.blogg.se

Är så nöjd med mig själv idag, av två anledningar:
1, jag tog mig ut, med Jennie, på en timmes promenix.
2 jag tackade nej till fika som Jennie försökte tvinga i mig.
Till middag åt jag kyckling och sallad. Så svårt att det faktiskt inte att strunta i kolhydrater. Speciellt inte om man gör en god sallad. Jag skar bara ner gurka och tomat i små, små bitar och blandar i lite olja, vinäger och salt. Slängde i lite bitar av halloumi också, mucho gott!
Gonatt och hoppas på trevligare drömmar i natt.

Fick bilder skickade till mig häromdagen, bilder från min babyshower som mina fina vänner överraskade mig med i somras. Jag hade verkligen ingen aning om vad som var på gång utan P lurade mig att vi skulle ut och käka, 5 min innan vi skulle sticka ut så kommer ett tiotal tjejer inrusande genom altandörren och chockar mig totalt!
Vill dela med mig av några bilder från en av de bästa dagarna i mitt liv.

Här har vi det bra!

Det här med att inte amma. Innan jag valde att inte göra det trodde jag verkligen att många skulle ha åsikter om det (eftersom det är det man läser) men jag har bara fått positiv respons från folk när jag berättar hur jag valde att göra. När jag berättade att tuttarna var fullproppade av mjölk, att hon visst kunde suga, att jag inte alls fick ont eller hade sår och att hon blev mätt. Jag berättar också för folk att jag tyckte det var fruktansvärt att amma, att hon satt fast på mig, att jag var låst och inte kunde bestämma över min kropp eller vad jag skulle äta/dricka. Exakt det som var det värsta med graviditeten som jag var så överlycklig över att det var över när lilla prinsessan kom ut. Jag kände mig faktiskt som världens bästa mamma när jag slutade amma (efter 2 veckor) och det är precis vad jag känner fortfarande. Världens bästa mamma med världens finaste, tryggaste, friskaste, gladaste lilla tösabit.

Ofta när folk separerar eller skiljer sig så tycker jag att man hör saker som: nu kan jag äta när jag vill, käka ute, gå på stan när jag vill, ta ett glas vin med kompisarna, göra vad jag vill hemma, ta hand om mig själv/tänka på mig själv, kolla på vad jag vill etc, etc. När jag hör det så tänker jag att det inte var en dag för tidigt att en separation ägde rum. Om man inte får äta när man vill eller om man slutar tänka på sig själv så anser jag att man inte är i ett förhållande utan snarare ett fängelse.
Kollar på ett typiskt TV3-program, småstadsdrottningar, och en av dessa drottningar berättade precis att hon var nyskild och helvild. Jag tänker aldrig sluta vara vild, förhållande eller ej. Kan inte förstå det där med att sluta leva för att man gifter sig eller får barn. Inte undra på att skilsmässor och otrohet är så populärt. Ut och va vilda nu alla par, med eller utan varandra!

Puss

Idag kommer två av dessa tre bästa tjejer till mig, ni är bäst!
Bilden är från Kreta 2009 och jag läääängtar tillbaka till en av de roligaste PRO resor som jag varit på.
Filakia!

Karin, mamman och Bellan har en rolig kväll. Nu kaffe på maten och snart fruktsallad à la Karin.
Mamman älskar att ha kompisar över, helst varje kväll, pappan är inte lika förtjust.

Tack Freuden och Mägd för en rooooolig dejt. Fan att man behövde åka hem. Även om jag ÄLSKAR att komma hem till lilla grodan så är det skönt att åka iväg och bara vara Rebecca. Vi fick även ihop två inbokningar framåt. En på söndag med våra sambosar/make där vi tvingar dem att hänga med varann och en i början på dec då det blir glögg, julbak, pyssel, vin och utgång då blir det no boys allowed.
Nu är det nattning av grodan som gäller, öronproppar check!

Jag älskar att rensa i garderoben, det finns alltid något att göra sig av med och skänka till bättre behövande. Typ som en vit korsett/tubtopp som som jag inser inte kommer passa nånsin igen. Buhuuu, jag vill ha min kropp tillbaka, som jag då tyckte var tjock! Om jag bara hade anat hur mycket jag skulle sakna den kroppen, då kanske jag hade varit nöjd. Nu är iaf garderoben rensad och Bellas kläder rensade. Hon har fått två små korgar också, en till håraccessoarer och en till strumpor.

Till höger ser ni Pelle, han var min älskade gosis när jag var liten, Pelle var alltid med, överallt och jag vet inte hur många ggr mamma har sytt i hop den stackars katten. Nu 28 år senare fick Bella en gosis av en barndomsvän till mig, Carro. Innan jag öppnade paketet frågade jag varför hon köpt en present till Bella bara sådär och hon svarade att det var något hon hittat och var tvungen att köpa. När jag öppnade och hittar en rödrandig gosis så säger Carro, du hade väl något liknande när du var liten?
Är inte det en otroligt fin present från en otroligt fin vän ❤
Rensar i garderoben och då dök lilla Pelle upp, Pelle kommer alltid finnas vid min sida, precis som Carro.

Sitter och gungar min lilla varulv i babysittern, hon sover samtidigt som hon blir stirrad på av sin mamma. Det finns fan inte ord som räcker till hur mycket jag älskar den där lilla skrutten. Det är förvisso inget nytt men en ny tanke som dök upp var när hon vaknade till och jag sa: mamma sitter här och vaktar dig. Och det är exakt vad jag gör, hela tiden och alltid och jag kan inte tänka mig något jag hellre skulle göra.
Jag visste att jag skulle älska henne oändligt men ego som jag alltid varit kunde jag inte föreställa mig känslan av att någon är viktigare än mig själv, känslan av att den här personen skulle jag dö för, utan tvekan, alltid.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag lyckas förmedla all den här kärleken till henne, det är mitt viktigaste uppdrag.
Bilden nedan: vi hör ihop du och jag mitt hjärta.

Saker jag gör som mamma som jag märkt att många har åsikter om: *matar endast med ersättning *tycker att vara föräldraledig är rena semestern *funderar på att ta nästan hela föräldraledigheten själv *stylar min bebis *kommer köpa färdig barnmat till lilla trollet *kommer aldrig använda termen hen.
Tack för ikväll.

Tänkte först att i dag blir det ingen dagens, idag skrotar vi hemma i pyjamas och rör oss inte utanför hemmet. Men, jag gjorde en fasansfull upptäckt när jag öppnade min snusdosa, tre st kvar! Dra mig baklänges, vi måste gå och handla. Jag försöker dra ut på det och har gjort en liten beräkning på hur länge de räcker. Jag borde kunna se både desperata hemmafruarna och sjunde himmelen innan vi måste gå.
Ja mina vänner, detta är livet som småbarnsmamma och som föräldraledig. Börjar förstå nu varför vissa (mammor i regel) kallar det ett jobb när man säger att dem är LEDIGA, det är ju riktigt tungt det här med att vara föräldraledig.

Nu har vi fikat med morfar, Sara och Ville. Bakade syltkakor som blev sjuuuukt goda, recept från recept.nu.
Samtalsämnet som är hetast just nu mellan mamman och mostern stavas JULEN. Vi planerar, diskuterar, skriver listor och framförallt längtar.

Här sitter vi och käkar. Observera bordsskicket på min dotter, men vi jobbar på det. Efter detta blir det frulle och överlämnande av farsdagpresent från B och Z.
Det är många pappor som ska firas idag, först pappan i vår familj, sen kommer morfar hit på fika och ikväll blir det middag hos farfar. Idag är det eran dag alla farsor!

Kyckling m. bönor, kiwi och majs i sweet chilisås med en fetasallad.

Alltså bilden i förra inlägget...vad hände liksom?! Bella, sumobrottning.nu.
Igår var jag utan täckning hela dagen och kvällen, det var bara skönt. Kollade varken bloggen, fejjan eller insta. Det kallar jag landet. Tack mamma/mormor för en mysig dag och god mat.
När jag kom hem här idag så möts jag av en liten present från P, då blir man gladare än gladast. En julkalender från Bingolotto. Snart är det jul, tjohoooo, pirr i hela kroppen när jag tänker på det.
Hoppas ni har en skön torsdag.

Sitter och väntar på att monstret ska vakna...booooring. Man har för mycket dötid när man är mammaledig. Jag ska packa in monstret i bilen och åka och träffa lilla Alexander 6 dagar gammal, spännande! Det är alltså en av mina barndomsvänner som fått barn, bara en sån sak!
Frid!